Resolution antagen av RKU:s fjortonde kongress, 30 maj - 1 juni 2019.
I forskarvärlden har det länge rått konsensus och ingen kan längre blunda för faktumet att den globala uppvärmningen är ett resultat av mänsklig aktivitet. Denna onaturliga uppvärmning har tillkommit genom bland annat förbränning av fossila bränslen, en exploaterande livsmedelsframställning samt en överproduktion av konsumtionsvaror. Som art på vår planet är vi på god väg att förstöra våra samt resterande organismers möjlighet till fortlevnad.
Även om jorden inte kommer att gå under den närmsta veckan, måste en förändring ske nu! Redan som situationen är idag stå vi inför fler översvämningar och kraftiga stormar samtidigt som havsnivåerna kan komma att öka samt öknar bre ut sig på större landmassor. Dessa förändringar i geografin kommer att drabba jordens fattiga allra hårdast då många av dessa bor i redan hårt exponerade regioner vilka oftare drabbas av naturkatastrofer.
Vi är många som inser att den omställning som krävs måste vara omfattande och fullständigt revolutionera sättet vi lever på. Trots detta är de politiska och ekonomiska lösningar som presenteras individualistiska. Den som har råd uppmanas att köpa ekologisk och närodlad mat medan den som inte har råd lämnas med ett dåligt samvete. RKU menar att vi inte kan lägga skulden individer eller för den sakens skull förlita oss på att kunna lösa på jordens klimat och miljöproblem individuellt. Det som banat väg för morgondagens katastrofer är den kapitalistiska världsordningen, vilken är att beskylla för den globala uppvärmningen samt resterande miljö- och klimatkonsekvenser. Det rådande ekonomiska systemet tar endast ansvar för en sak och det är största möjliga profit.
Jorden runt transporteras varor, både på land och vatten, kors och tvärs utan minsta hänsyn till klimat och miljö. Det är ohållbart att de stora företagen skall bruka kontinenter och hav som rullande lagerlokaler för sina varor. Denna kapitalistiska produktionsanarki är fullständigt förödande för vår planet. Trots detta ökar i stadig takt konsumtionshetsen och mängden reklam som vi dagligen matas med, allt för att företag skall kunna gå med fortsatt ökande profit.
Våra politiska motståndare, vilka försvarar detta system, hävdar att en fri marknad skall vara ett självreglerande system vilket skänker ett ständigt ökat välstånd till alla. Detta vet vi inte stämmer. Vi lever idag i en värld där åtta personer äger mer än den fattigaste halvan av jordens befolkning. Samtidigt är det de rikaste som står för de största utsläppen. Rika länder har i regel betydligt större klimatavtryck än fattigare, men trots detta försöker de rikare idag lämpa över ansvaret på de fattigare genom krav på minskade utsläpp. Dessa länder är i många fall i behov av industrialisering samtidigt som stora delar av utsläppen kommer från fabriker ägda av företag från de rika länderna. Med detta som grund anser RKU att det är de rika ländernas skyldighet att snarast minska utsläppen i de egna länderna samt bekosta en utsläppsminskning bland de fattigare länderna. Därför är kampen mot imperialismen en grundläggande del i kampen mot miljöförstörelsen. Som ytterligare en del i att minska miljöförstörelse, utsläpp och mänskligt lidande måste imperialismens krigföring upphöra.
För att på riktigt ta klimathotet på allvar krävs global och nationell planering. Exempelvis krävs för att vi skall kunna minska personbilstrafiken behöver vi en ordentlig satsning på kollektivtrafiken. Att resa med kollektiva färdmedel som bussar, tunnelbana och spårvagnar måste bli gratis. Samtidigt bör biljettpriser på tåg och färjor kraftigt minskas för att få ner antalet flygresor. RKU nöjer sig inte där. Det kommer aldrig vara tillräckligt att göra dessa små justeringar. Arbetsplatser, mataffärer och andra för oss nödvändiga saker måste flyttas närmare människor där de bor. Men det är inte bara våra transportsystem som måste förändras. Industrierna släpper ut stora mängder med växthusgaser, vilket måste regleras hårdare. Företag skall inte kunna köpa sig utsläppsrätter och genom det kunna köpa sig fria från skuld.
En grundläggande motsättning mellan kapitalismen och ett ekologiskt hållbart samhälle är
kapitalismens beroende av att kapital måste expandera och växa. Detta krav på ständigt ökad kapitalackumulation sker på bekostnaden av naturen. Denna exploatering av natur har nått den skala där hela vår planet dräneras på sina resurser och dess ekosystem rubbas till kollaps. Trots att vårt jordklot är ändligt på sina resurser så är vår globala ekonomi beroende av en i slutändan oändlig ekonomisk tillväxt för att inte kollapsa. Detta fundamentalt ohållbara problem måste behandlas och kräver en hel omställning av vårt ekonomiska system, bort från den kapitalistiska produktionsordningen.
I samhället i stort och bland yngre i synnerhet kan vi se ett ökat engagemang för klimat och miljö. Detta är i grunden positivt och inte konstigt då det är vår framtid det handlar om. Vi måste ta vara på denna oro och vilja till förändring och föra fram våra antikapitalistiska lösningar. Den enda hållbara lösningen på kapitalets rovdrift på vår planet är att ersätta rådande produktionssätt med ett socialistiskt. En produktion som ser till mänsklighetens och planetens behov istället för vinst.