Löner höjdes, de stora jordägorna delades upp, planering av ekonomin påbörjades inom nyckelindustrierna och kopparn nationaliserades, för att nämna några exempel. På det internationella planet slöt sig Chile under Allende till länder som Vietnam och Kuba, för att gemensamt visa att man inte tänkte vika sig för USA-imperialismen.
Trots framgångarna och det breda folkliga stödet gjorde den chilenska borgarklassen ihop med USA-imperialisterna allt i sin makt för att sabotera för Unido Populars politiska projekt. Borgerligheten och deras politiska representanter försökte blockera nödvändiga politiska beslut i parlamentet medan de mer militanta elementen inom borgarklassen tog till terrorismen som kampmetod, genom lönnmord och sprängattentat. USA å sin sida orkestrerade genom CIA en lastbilsstrejk i Chile, för att “få deras ekonomi att skrika” som USAs dåvarande president, Richard Nixon uttryckte det. Internationellt försökte USA förmå andra länder att inte köpa koppar från, eller bevilja krediter till Chile, något som ytterligare slog mot Chiles ekonomi. Men regeringen föll inte. Arbetarklassens politiska styrka, det breda stödet för Allende och Unido Popular, samt effektiviteten i den ekonomiska planeringen, genom projekt som Operation CyberSyn, kunde hålla liv både i regeringen och i Chiles ekonomi. Än mer drastiska åtgärder krävdes av USA och den chilenska borgarklassen om de ville bevara sina profiter.
Slutligen, den 11:e september 1973, efter månader av terrorism från högern och ekonomisk krigsföring från USA, grep den chilenska militären, understödd av CIA, makten genom en blodig statskupp. Tusentals medlemmar och anhängare till Unido Popular slaktades, och än fler fängslades och torterades när fotbollsarenan i Santiago blev till ett fängelse. Detta blev den blodiga läxan för den chilenska arbetarklassen, att man aldrig kan lita på borgarklassen, inte ens när man följer deras regler till punkt och pricka. Ingen förtryckare kommer någonsin att lämna ifrån sig makten frivilligt, och när borgarna ska skydda sina profiter finns det ingenting som är heligt. Och vi som kommunister här i Sverige, har ingen rätt att vanhedra minnet av Salvador Allende, Victor Jara eller någon av de tusentals andra som mördades av USAs kuppregering i Chile, genom att inte ta tillvara på denna läxan. Men det räcker inte, vi måste även ta tillvara på läxan, att ett enat folk aldrig kan besegras. Folkets enighet är starkare än borgarklassens terror och USAs bomber. Allendes ord är lika sanna idag, som de var när han sade dem innan han mördades av Chiles militär: Historien tillhör folket, och det är folket som skapar den.
Leve Chile! Leve folket! Leve arbetarna! Venceremos!
Internationella utskottet, RKU:s centralstyrelse
2023-09-11
