Uttalande om Sveriges anpassning till USA:s krigpolitik

Svenska regeringar har länge anpassat sig efter USA:s imperialistiska krigspolitik. Men med den nya borgerliga regeringen har omfattningen kraftigt ökat, och Sverige tillhör numera de EU-länder som ivrigt stödjer USA:s folkrättsvidriga inmarsch i Irak. Vad vi ser är en fullständig uppslutning kring det så kallade ”kriget mot terrorismen”. På politikersvenska har de gamla orden ”neutralitet” och ”internationell solidaritet” bytts ut mot ”fredsfrämjande insatser” och ”internationell säkerhet”.

När den svenska utrikespolitiken ger sig in i allt grumligare vatten måste militärmakten lägga mer resurser på att producera gripande tv-reklam och vackra floskler. Allt för att undvika debatt och att svara på frågor om vad som egentligen pågår i förvandlingen av Sveriges utrikespolitik. Men förvandlingen finns där och går inte att blunda för.

I Göteborg låter man NATO lägga till med 43 krigsfartyg trots att Sverige inte är med i militäralliansen, och trots att den svenska opinionen i mätning efter mätning är emot en anslutning. Vapenexporten till krigförande länder som USA fortsätter i strid med de egna bestämmelserna, trots att det folkliga stödet är obefintligt. När Carl Bildt pratar i FN:s råd för mänskliga rättigheter anklagar han stater till höger och vänster – men nämner inte med ett ord den största förbrytaren av alla; USA.

Det tydligaste beviset för utrikespolitikens förvandling är att Sverige idag deltar i den USA-ledda ockupationen av Afghanistan. Det är första gången på tvåhundra år som Sverige deltar i krig. Försvarsminister Mikael Odenberg försöker genom lögner och halvsanningar blanda bort korten och lugna ner den svenska anti-krigsopinionen. Men försöken är dömda att misslyckas. RKU kommer att göra allt för att väcka rörelsen till liv. Svenska folket är kanske godtroget, men saknar varken hjärta eller förstånd.

Ingen svensk NATO-anhängare har ens försökt att argumentera för att ett svenskt medlemskap skulle stärka Sveriges säkerhet. De vet att det förhåller sig tvärtom. Därför vill NATO-lobbyn inte ha en öppen debatt utan hoppas istället uppnå sitt mål bakvägen tills svenska folket ställs inför fullbordat faktum.

Vi ska se till att det aldrig lyckas!