Resolution antagen av RKU:s nionde kongress, maj 2009
Skolans främsta uppgift är att skola alla till den plats vi ska ha i samhället. Eller som Ebba Grön sjunger i låten Staten & Kapitalet: »Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften. Om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften. Spärrar och kvoter och testprogram är ett system för att sålla agnarna från vetet och för var och en till hans rätta fålla».
Skolan är en del av kapitalismen och klassamhället och hjälper till att garantera systemets fortlevnad genom att uppfostra den blivande arbetskraften. Skolan ser till att arbetares barn fortsätter att bli arbetare och att chefers söner och döttrar skolas till nya chefer, med några få undantag. Dessutom hjälper skolan till att bevara klassamhället genom att i undervisningen föra vidare systemets värderingar och åsikter. I skolböckerna får vi lära oss att kapitalismen och marknadsekonomin är den enda tänkbara vägen.
Skolan kan aldrig bli bättre än det samhälle som den existerar i. Skolans ambition under kapitalismen kan aldrig vara att utbilda bort klassamhället, något som också vore omöjligt. Klassamhället kan bara upphöra genom kamp.
Men självklart kan skolan vara mer eller mindre klassorättvis under kapitalismen. RKU kämpar för en skola som är så rättvis som möjligt, där arbetarklassens barn och ungdomar får så goda förutsättningar som är tänkbart under kapitalismen. Detta är något som är viktigt för hela arbetarklassen då möjligheten för arbetare att skola och omskola sig stärker hela klassens position.
Återgång till en parallellskola
Idag går skolans utveckling åt rakt motsatt håll. Från att vi i hela Sverige i cirka 40 år har haft en enhetsskola, där alla barn oavsett klassbakgrund har gått i samma skola, har utvecklingen de senaste åren börjat gå i motsatt riktning. Numera ska vi vänja oss vid att se elitklasser samtidigt som de yrkesförberedande programmen inte ska vara högskoleberättigade. Ens klasstillhörighet ska avgöra vilken typ av utbildning man ska få, och i högerns värld finns det ingen anledning att slösa pengar på arbetare.
Genom införandet av betygsättning lägre ner i åldrarna ska elever inte bara utsättas för mer stress, utan sållningsprocessen ska också börja tidigare. Dessutom har det genomförts stora nedskärningar i Komvux och möjligheten att söka till högskolan på arbetslivserfarenhet har tagits bort, något som gör att möjligheterna att omskola sig blir allt färre.
Högern försöker framställa sin skolpolitik som något modernt men egentligen är det en återgång till parallellskolan. En skola där barn beroende på klassbakgrund gick i olika skolor. Det är en gammaldags och unken politik som högern återigen försöker göra modern.
Friskolor utarmar den kommunala skolan
Förutom dessa reformer, som försöker återskapa ett parallellskolesystem i Sverige, genomförs det samtidigt en rad nedskärningar och försämringar i skolan. Detta startade med kommunaliseringen och friskolereformen på 1990-talet och har fortsatt sedan dess.
Som vanligt påstås det att det saknas pengar. RKU hävdar motsatsen. Sverige är ett rikt land och kan ge alla en bra utbildning, det handlar om prioriteringar.
Nedskärningar i skolan drabbar de elever som går i skolor i utsatta områden hårdast. Dessa områden har redan störst brist på resurser, och ytterligare nedskärningar kommer att göra att glappet mellan behov och budget blir än större. Det är dessutom dessa elever som har minst möjlighet att kompensera sig hemifrån när skolan brister. Barn från medel- och överklassen kan få hjälp och stöd från hemmet, något som kan vara svårt om dina föräldrar aldrig har läst en högre utbildning eller talar dålig svenska.
Problemen med segregation inom skolan och finansiering av den kommunala skolan förvärras dessutom av allt fler friskolor. Friskolor utarmar den kommunala skolans ekonomi då de väljer bort de elever som de vet kostar mer pengar, till exempel elever som är i behov av extra stöd eller har ett funktionshinder. Något som den kommunala skolan inte kan göra. Dessutom blir det omöjligt för den kommunala skolan att planera sin verksamhet, exempelvis hur många lärare och lokaler de ska ha, när de aldrig vet hur många elever som kommer att välja en friskola.
Friskolorna är i grunden en cynisk företeelse där skolkapitalister tjänar pengar på att inte tillhandahålla en fullgod utbildning. De väljer ofta att skära ned på ”kringverksamhet” som matsal, bibliotek och skolhälsovård. Man lockar även med halvdagar och lärarlösa lektioner. Allt för att tjäna pengar. Självklart är det eleverna som hamnar i kläm. Friskolornas framfart har också lett till att antalet platser på skolorna är fler än antalet elever, vilket gör att även kommunala skolor känner sig tvingade att lägga pengar på dyr reklam istället för på undervisning.
RKU kräver att alla privat drivna skolor avskaffas och att resurserna istället läggs på att göra den kommunala skolan så bra som möjligt. För varför ska det gå att välja olika skolor? Det måste ju leda till att någon gör ett dåligt val, är det inte bättre att samhället garanterar alla en bra skolgång?
Kamp för en rättvis skola
Det finns resurser och det går att fördela dem efter behov. Istället för att som idag låta skolor i förorten förfalla går det att satsa mer pengar på de elever som behöver extra stöd. Det borde också vara givet att bygga ut Komvux och på så sätt öka människors möjligheter att skola om sig, om de blir utslitna eller vill ha nya utmaningar i sitt arbetsliv.
Dessutom skulle skolan kunna förändra hur den lär ut saker. Idag känner sig många barn från arbetarmiljö främmande i skolan då deras erfarenheter inte tas på allvar. Istället för att integrera praktiskt och teoretiskt separeras dessa två, något som missgynnar arbetarbarn. Det finns inte heller tillräckligt med praktik, och skolan misslyckas ofta med att motivera varför en viss kunskap är viktig. RKU vill se en skola där kunskapssynen förändras så att arbetarbarns erfarenheter också värdesätts.
Alla dessa förändringar vore möjliga, men de kommer inte att ges till oss. Utbildning är en angelägenhet för hela samhället och genom kamp kan vi få en bättre och mer rättvis skola.