Organisationsfrågan

RKU:s mål är att bli en massorganisation som organiserar skol- och arbetarungdom i kampen för ett socialistiskt Sverige. Förbundets organisatoriska uppbyggnad ska motsvara dess revolutionära roll och uppgifter i klasskampen. Det finns ingen färdig och oföränderlig organisationsform. Förutsättningarna i klasskampen förändras ständigt och till dessa förändringar måste RKU söka ändamålsenliga former.

Erfarenheterna från den revolutionära ungdomsrörelsens över 100-åriga kamp och RKU:s egen praktik ligger till grund för den organisationsform som förbundet valt. I arbetet för att bygga en massorganisation använder sig RKU av det arbetssätt som kallas masslinjen. Det vill säga att förbundet ska arbeta i ständig kontakt med skol- och arbetarungdom. Utgå från deras intressen och önskningar, studera dessa och efter analys omvandla dem till revolutionär politik. Sedan förs denna politik ut genom såväl muntlig som skriftlig agitation och propaganda för att få arbetarklassens ungdomar och vänsterungdomar i allmänhet att omfatta politiken, hålla fast vid den och omsätta den i handling. När politiken omsätts i handling prövas riktigheten i den. Därefter måste förbundet analysera hur den revolutionära politiken mottas och åter ta till sig ungdomarnas intressen och önskningar, omvandla dessa och på samma sätt sträva mot att förankra politiken hos ungdomen. Detta görs om och om igen i en oändlig spiral varvid politiken blir riktigare och rikare varje gång.

Framför allt gäller det att hitta de frågor som det finns en rörelse kring. Vårt sätt att arbeta ska vara en bred mobilisering och att försöka skapa en aktivitet bland vanliga ungdomar. Vi måste göra motståndet enkelt, och inte springa före. RKU bekämpar varje form av elitism där en liten grupp av aktivister står för kampen, utan vi måste sträva efter att få med så många människor som möjligt kring så breda krav som möjligt, utan att förlora i politisk skärpa.

***

I dagsläget är RKU en sådan liten organisation att vi inte har möjligheten att direkt bygga upp en massorganisation. För att detta ska bli möjligt måste en politisk grund läggas som gör förbundet stabilt. Denna grund kräver dels en stor ökning av medlemsantalet och stora satsningar på skolning av medlemmarna genom studiecirklar och praktiskt revolutionärt arbete. När sedan denna grund lagts måste verksamheten breddas och innefatta större mått av social verksamhet genom kultur, idrott och annan social verksamhet.

RKU:s styrka växer ur den demokratiska centralismen och den genomsyrar hela organisationen.

Den demokratiska centralismen innebär:
- att varje ledande organ väljs nedifrån och upp i slutna val.
- att varje organ skall avlägga kontinuerliga rapporter för dem som valt det.
- att den enskilde medlemmen är underordnad organisationen.
- att den lägre nivån är underordnad den högre.
- att minoriteten är underordnad majoriteten.
- att alla beslut tillkommer under fri diskussion.

Kort kan den demokratiska centralismen sammanfattas som största möjliga demokrati för att fatta riktiga beslut och största möjliga centralism för att genomföra dessa beslut.

För att alla lokalorganisationer ska förmedla sina erfarenheter i byggandet av RKU och därigenom bidra till den kollektiva medvetenheten om vårt arbete är målsättningarna att:
- alla lokalorganisationer och enskilda medlemmar ska fylla i sina halvårsrapporter och skriva regelbundna rapporter om sin verksamhet till centralstyrelsen och Revolutionären
- att den interna debatten i Revolutionären ska utvecklas och förankras bland medlemmarna och tas upp på medlemsmöten och klubbmöten.

Kaderns uppgifter
För att förbundet ska kunna bedriva ett bra och effektivt arbete krävs det kader i varje lokalorganisation. Med kader menas förbundets mest drivande medlemmar. Av kadern krävs att den är rustad med nödvändig teoretisk och praktisk skolning. Kadern måste ha en vilja att bygga förbundet och leda det framåt. De måste känna ansvar för RKU-arbetet och vara disciplinerade. Samtidigt måste de vara öppna och ha tålamod för de problem som är utmärkande för ungdomsarbetet.

Kadern ska ha de kvaliteter som behövs för att leda det revolutionära arbetet; leda genom vunnen respekt och inte med kommandometoder. Kadern måste ha tålamod med de problem som är utmärkande i ungdomsarbetet, men samtidigt ta ansvar för att alla medlemmar utvecklas politiskt och organisatoriskt. Det är kaderns svåraste uppgifter; att vara öppen och tålmodig med nya medlemmar, samtidigt som man hela tiden måste sträva att höja deras nivå, politiskt och aktivitetsmässigt.

***

Kanske den viktigaste kaderkvalitén är att träda fram som RKU:are och kommunist i sin vardag, på sin arbetsplats, på sin skola, i bostadsområdet, i idrottsklubben eller varhelst man verkar. Vi behöver RKU:are som tar ansvar i kampsituationer, tar ledningen och genom det vinner förtroende hos människor i sin vardag.

Det är denna kader förbundet håller på att skola i detta stadium av byggandet av det kommunistiska ungdomsförbundet. Förbundet har under några år arrangerat kaderskolor distriktsvis, men måste nu höja nivån ytterligare och nästa steg blir centrala kaderskolor.

Kadern måste vara av den storleksordning att den kan arbeta och ge personlig vägledning inom organisationens alla viktiga verksamhetsområden. Utan en sådan kader är allt tal om att bygga en massorganisation bara tomma ord. Det krävs en stabil kärna av kader för att kunna ta steget och utvecklas till en verklig massorganisation.

För att fortsätta skolandet av denna kader är målsättningarna att:
- intensifiera studierna i förbundet på lokal nivå, framförallt genom att medlemsmöten domineras av studier av den aktuella politiska situationen på orten.
- fortsätta och utveckla kaderskolningen, med en speciell satsning mot de medlemmar som går praktiska program.
- på alla plan dra in fler medlemmar i det praktiska arbetet och därigenom ge dessa erfarenheter av att organisera det revolutionära arbetet.
- att alla medlemmar bedriver självstudier i olika ämnen.

Proletarisering av förbundet
RKU:s målgrupp är arbetarklassens unga. Det är endast arbetarklassen som är förmögen att störta kapitalismen genom att den på grund av sin ställning i den samhälleliga produktionen kan slå mot kapitalismens hjärta: profitmaximeringen. Arbetarklassen återfinns inom industrin, sjukvården, gruvor, på byggen, inom handeln, kommunikationer, barn- och äldreomsorgen, skolor och andra sektorer.

Vårt förbund måste till stor del av medlemmarna, och i lokala- och centrala styrelser, bestå av arbetarklassens unga. Endast genom att vara oskiljaktig från arbetarungdomen kan RKU bli dess självklara ledare och organisation. Denna proletarisering måste genomsyra allt vi gör, i vår tidning, i vår propaganda, i vilka skolor och bostadsområden vi inriktar vårt arbete, i våra studier etc. Klassperspektivet måste vara grunden för vår politiska analys i alla frågor.

RKU har just börjat utveckla sitt arbete på arbetsplatserna, och de allra flesta kamrater kommer vara ensam kommunist på sin arbetsplats. Därför måste förbundet ordna så att dessa kamrater inte står ensamma utan på ett organiserat sätt kan träffa andra medlemmar som befinner sig i liknande situationer och få stöd därigenom. Detta arbete måste ske i intimt samarbete med vårt moderparti Kommunistiska partiet.

För att kunna formulera en riktig politik som vinner gehör och respekt på de praktiska programmen och på arbetsplatserna måste våra målsättningar vara att:
- Medlemmar som går praktiskt program eller som arbetar måste utgöra en stor del av våra styrelser på alla nivåer – såväl centralt, lokalt som framtida distriktstyrelser.
- Att RKU såväl lokalt som distriktsvis och nationellt samlar medlemmar på arbetsplatserna för att planmässigt utveckla arbetsplatsarbetet.

Arbetet på skolorna
RKU har gjort stora erfarenheter kring skolarbete genom bildandet av skolgrupper mot kriget. Det finns en oerhörd möjlighet att organisera eleverna genom skolan, just eftersom de är samlade på ett ställe och kan agera som en enhet. RKU ska på skolorna driva de frågor som är aktuella i övriga samhället som antiimperialistisk kamp och sociala nedskärningar. Det har visat sig att det finns en oerhörd sprängkraft i dessa frågor bland skoleleverna och lätt att få igång en rörelse kring detta.

Organisationsformen för RKU-medlemmar som går på en skola ska vara skolgruppen, som ansvarar för RKU:s propagandaarbete på skolorna genom bokbord, offentliga möten, tidningsförsäljning, flygbladsutdelning et cetera. Eftersom man som elev endast stannar på samma skola i tre år finns ingen stabil grund för en grundorganisation på skolorna. Bostadsklubben ska vara den grundorganisation som skoleleverna är anslutna till.

Formen för att driva större frågor måste vara en större och bredare organisation, där man organiserar långt fler än RKU:s medlemmar på skolan. I detta arbete måste största möjliga aktivitet bland eleverna själva sökas, och att man på demokratisk grund väljer en ledning för denna organisation. För att få verklig slagkraft bör man söka kontakt med liknande rörelser på andra skolor och sammanfoga det till en organisation.

Målsättningen för RKU:s skolarbete är:
- Att RKU-medlemmar träder fram som kommunist och RKU:are på sin skola genom regelbundna bokbord, flygbladsutdelning och tidningsförsäljning på skolan.

Kvinnofrågan
Mer än hälften av arbetarklassen är tjejer. Det är av avgörande betydelse för revolutionen i Sverige att arbetarklassens tjejer tar aktivt del i klasskampen. Denna grupp är underrepresenterad i RKU, framförallt på styrelseposter, men också medlemsmässigt.

Att tjejer tar ledande roller inom RKU och syns utåt är i sig en förutsättning för att fler tjejer ska organisera sig. Som ett led i detta har RKU börjat utveckla en sorts självförtroendekurser för förbundets kvinnliga medlemmar och sympatisörer. Dessa kurser har fått namnet ”machokurser”. Syftet är att kollektivt stärka dessa tjejer för att ta mer plats i förbundets arbete. När det finns tillräcklig erfarenhet och resurser kan dessa kurser användas för att värva medlemmar till RKU, företrädesvis från de kvinnodominerade praktiska programmen.

För att uppnå ett jämställt förbund och uppnå att fler tjejer bli medlemmar i RKU ska målsättningen vara:
- Att det ska vara lika fördelning mellan könen i främst centralstyrelsen, men detta gäller också lokala styrelser och framtida distriktsstyrelser.
- Att machokurserna stärker RKU-tjejernas självförtroende så att de tar mer plats i förbundet samt att machokurserna utvecklas till att bli utåtriktade och värva fler tjejer till förbundet.

Den centrala ledningen
Centralstyrelsen är RKU:s högsta ledning mellan kongresserna och den väljs av kongressen. Ledningen ska ha såväl teoretisk som praktisk skolning genom ett längre revolutionärt arbete på basplanet. De som väljs till centralstyrelse ska vara kamrater som har medlemmarnas fulla förtroende. Som ett led i att stärka den demokratiska centralismen och för att ge centralstyrelsen direkta erfarenheter från hela landet måste principen om största möjliga kvalifikation förenas med geografisk spridning av ledningen så hela landet blir representerat. Tonvikten måste läggas på orter där vi idag har starka lokalorganisationer och strategiskt viktiga områden för den planmässiga utbyggnaden.

För att det centrala arbetet på bästa sätt ska kunna ledas och de dagliga sysslorna ska kunna skötas måste arbetsutskottet vara samlat på en ort, den ort vi har vår förbundscentral på. Dessa kamrater måste i största möjliga mån befrias från tidskrävande och rutinmässigt arbete på lokalplanet för att helt ut kunna koncentrera sig på det centrala arbetet. Detta innebär självklart inte att de inte ska vara med i det dagliga arbetet med tidningsförsäljning och propagandaarbete, men lokalorganisationen måste ta hänsyn till kamratens centrala uppdrag och att detta går först.
RKU behöver en stark central organisation, och ett av de viktigaste medlen för detta är tillsättandet av yrkesrevolutionärer.

De områden som måste stärkas i den centrala organisationen är:
- Det ekonomiska, som främst gäller stärkande och utvecklande av RKU-shopen för att sälja mer material, men också att lokalorganisationernas arbete med kampfonden förbättras.
- Det organisatoriska, där centralstyrelsen kan erbjuda hjälp och stöd till lokalorganisationers uppbyggnad, samt bygga ut förbundet där vi inte finns.
- Det politiska, som handlar om att göra politiska analyser och staka ut politiska linjer och förmedla dessa via hemsidan och Rebell.

Organisatorisk utbyggnad
RKU är summan av sina lokalorganisationer. Detta är en viktig princip som stärker den kollektiva arbetsstilen i förbundet. Att förbundet idag har enskilda medlemmar är en tillfällig lösning och på dessa orter måste målet vara att snabbt växa och kunna starta upp lokalorganisationer. RKU:s viktigaste uppgift är att bygga upp starka lokalorganisationer på de orter där vi finns.

För att främja aktiviteten i förbundet måste större lokalorganisationer starta upp klubbar – såväl för ett bestämt geografiskt område som på arbetsplatser. Klubbens storlek bestäms av dess förmåga och möjlighet att arbeta politiskt på ett smidigt sätt. I varje klubb ska finnas en kärna av förhållandevis erfarna kamrater som förmår leda arbetet. När lokalorganisationen är mogen för att bilda klubbar måste avgöras från fall till fall i samråd med centralstyrelsen.

För att stärka RKU och lägga grunden för en planmässig utbyggnad måste sikte tas på att bygga upp distriktsstyrelser. Dessa ska avlasta centralstyrelsen från rent organisationsarbete så att centralstyrelsen kan vara just den politiska ledning som den ska vara. Distriktsstyrelser ska också ena arbetet i distrikten, ansvara för distriktskonferenser, stärka samarbetet mellan lokalorganisationer och enskilda medlemmar på olika orter och organisera utbyggnaden på nya orter.

Vårt förbund har visat att man kan agera kraftfullt i stora frågor. Men vi har också visat att vi inte klarar att möta upp dessa stora kampanjer med ett fortsatt regelbundet basarbete. Organisationens aktivitet är alltför instabil, och vi måste bygga en organisation som klarar av att sköta basarbetet kontinuerligt. Det ska påpekas att med detta menas naturligtvis inte att det ska gå slentrian i utförandet – vi måste alltid utveckla allt vårt arbete – men det ska inte behöva läggas kraft på varje tidningsförsäljning.

En styrelse, både på lokalorganisations- och klubbnivå, måste som främsta uppgift vara att bygga upp ett system som gör att det säljs tidningar med regelbundenhet både på stan, och i bostadsområden, att affischeringen sköts så att RKU-affischer alltid är synliga, att det hålls regelbundna bokbord på stadens alla skolor, att det arrangeras medlemsmöten med politiska diskussioner, att det hålls återkommande möten och cirklar för sympatisörer och intresserade, att det hålls offentliga möten i aktuella ämnen.

Allt detta kräver en kraftig ökning av medlemsantalet och framskolandet av en så stor kader att den kan arbeta på alla nivåer i förbundet. För att kunna växa krävs ett regelbundet basarbete, så att man ständigt kan erbjuda människor aktivitet.

Målen är därför att:
- alla lokalorganisationer fördubblar sitt medlemsantal.
- centralstyrelsen påbörjar ett planmässigt arbete för att lägga grunden för framtida distriktsstyrelser.

Kontakten mellan parti och ungdomsförbund
För att som helhet stärka den kommunistiska rörelsen är det viktigt att stärka samarbetet mellan RKU och Kommunistiska Partiet.

Vår målsättning i detta måste vara att:
- kadern inom RKU även går med i Kommunistiska Partiet.
- på det lokala planet börja varje termin med ett gemensamt möte för att planera det kommande halvårets arbete.

Rebell
I allt arbete måste Rebell stå i centrum. Rebell är det viktigaste vapen i propagandaarbetet, den är RKU:s ansikte utåt och för många den första kontakten med RKU. Tidningen måste användas överallt i förbundets verksamhet – på medlemsmöten, i studier, i agitationen, vid demonstrationer, offentliga möten och på skolor och arbetsplatser. Genom att sätta Rebell i centrum sätter vi också politiken i centrum i all vår verksamhet.

Idag får alldeles för få av skol- och arbetarungdomar chansen att läsa Rebell. Därför är en av RKU:s absolut viktigaste uppgifter under kommande kongressperiod att öka tidningsförsäljningen och prenumerationsvärvandet.

Målen under kongressperioden är därför att:
- lokalorganisationerna fördubblar sin prenumerantstock.
- kraftigt öka den lokala försäljningen av Rebell

Eftersom Rebell utkommer så pass sällan är det svårt att skildra kapitalismens och imperialismens härjningar och kampen mot dessa på ett aktuellt och tillfredsställande sätt. Därför måste Kommunistiska Partiets veckotidning Proletären utnyttjas av förbundet betydligt mer. Den måste vara en naturlig del av lokalorganisationernas verksamhet, speciellt i studierna, men också i det utåtriktade arbetet. Alla lokalorganisationer som stabiliserat en kontinuerlig och tillfredsställande Rebellförsäljning bör även börja ta hem Proletären för lokal försäljning.

Annonseringen inför och rapporteringen av utåtriktat arbete i Proletären måste förbättras – offentliga möten, demonstrationer, aktioner med mera. Detta så att alla lokalorganisationer och enskilda medlemmar kan ta del av vad som händer runt om i landet.

Vår konkreta målsättning är att:
- all kader ska prenumerera på Proletären
- Proletären ska användas flitigt i förbundets studieverksamhet

RKU:s webbplats och Rebells nätversion
RKU:s webbplats (för närvarande www.rku.nu) fungerar som en informationskanal om och för förbundet. Under kongressperioden har vi på webbplatsen publicerat uttalanden om aktuella händelser och sammanställt information om aktiviteter och arrangemang i samband med stora kampanjer. Under kommande kongressperiod ska detta arbete fortsätta och utvecklas.

I Rebells nätversion (för närvarande www.rebell.se) kan man läsa artiklar från aktuellt och äldre nummer, och utöver pappersrebells innehåll publicerar vi löpande nyhetsnotiser och kommentarer.

För att tekniskt sköta webbplatsen och nätversionen av Rebell tillsätts en webbredaktion av centralstyrelsen. För innehållet på RKU:s och Rebells webbplatser ansvarar centralstyrelsen.

***

Det är stora uppgifter som väntar, och arbetet för att genomföra dessa måste stå i centrum. Hela förbundets verksamhet ska genomsyras av målsättningen att organisera skol- och arbetarungdomen. Grunden måste läggas stabil och fast för att på den kunna bygga en verklig massorganisation.