Så har vi en borgerlig regering igen. Det är åtta år sedan regeringen Reinfeldt avgick och
regeringen Löfven tillträdde. Trots två mandatperioder med ett så kallat arbetareparti vid
makten har det dock inte varit någon hejd på den borgerliga politiken. Tvärtom har
regeringen Löfven, och senare Andersson fört politik som inte ens tidigare borgerliga
regeringar vågat föra. Tack vare januariöverenskommelsen med den nyliberala ”mitten”
har vi fått försämrat anställningsskydd, avskaffad värnskatt och ett försök att införa
marknadshyror. Vi har också fått inskränkt strejkrätt och en ansökan om svenskt
medlemskap i krigsalliansen Nato. För att inte tala om de nedskärningar och
utförsäljningar av det offentliga som sossarna administrerat i kommun efter kommun.
Vi ungkommunister betonar ofta att Socialdemokraterna är ett borgerligt parti och att
samtliga av riksdagens partier verkar som försvarare av det kapitalistiska systemet. Vi
pekar ofta på hur liten skillnad det i praktiken är mellan sossar och moderater i de
viktigaste frågorna. Vilket parti som än får regera så är det arbetarklassen som är valets
förlorare, och Svenskt Näringsliv dess vinnare.
Med det sagt så kommer en moderatledd regering med stöd av SD att innebära en
förändring till det sämre på många sätt. Sossarnas snabba högervridning de senaste åren
har gett högerblocket utrymme att föra en än mer offensiv borgerlig politik. De snackar
gärna om trygghet – men vilken trygghet frågar vi oss? Knappast trygghet på
arbetsmarknaden, knappast trygghet på bostadsmarknaden, knappast trygghet för
skolelever, sjuka, pensionärer, invandrare eller hbtq-personer. Deras trygghet är en
trygghet för överklassen att få god avkastning på sitt kapital, trygghet att förtrycka
invandrare, trygghet att exploatera arbetare, trygghet att få gå före i vårdköerna och att
säkra platser åt sina barn på de finare skolorna.
Överklassen kan sitta tryggt med sina feta plånböcker medan resten av oss idag med den
skenande inflationen måste oroa oss över ifall lönen, CSN-pengarna eller a-kassan ska
räcka till mat och hyra. Mot borgerlig egoism och profithunger, mot splittring och rasism
och mot kris och reaktion ställer vi upp vårt eget alternativ. För att möta den borgerliga
klasspolitiken behöver vi en offensiv klasspolitik för arbetarnas intressen. Vårt alternativ
heter solidaritet och vi sätter socialismen på agendan eftersom vi menar att en annan värld
är möjlig.
Inför de kommande avtalsförhandlingarna kräver vi löneökningar som kompenserar för
inflationen, inför hyresförhandlingarna kräver vi stopp för hyreshöjningarna. Men ska det
bli verklighet av såna krav så måste vi alla gå samman med våra arbetskamrater och
grannar, på arbetsplatser, i bostadsområden och i alla offentliga rum och visa att vi inte
accepterar en sådan politik.
Kamp mot kris och reaktion!
Fram för klasskamp och socialism!
RKU:s norra distrikt
Relaterade artiklar