Nedvärdering av arbetarungdomen med tredelad gymnasieskola

Vi i RKU anser istället att förslaget med en tredelad gymnasieskola tidigare kommer att sortera eleverna. Genom att införa lärlingsutbildningar på gymnasiet som inte är högskoleberättigande tydliggör man vilka elever som samhället tycker att det är värt att satsa på. Blivande arbetare ska koncentrera sig på att arbeta medan så kallad teoretisk kunskap ska vara tillägnad de framtida makthavarna. Detta har inget med uppvärdering att göra utan bygger på en rent nedvärderande syn på alla oss som är med och bygger samhället genom vårt vardagliga slit. Vi duger bara till att arbeta, tänka ska vi lämna till dem högre upp.

Att vi idag lever i ett klassamhälle är ingen nyhet, men skolan kan om den fungerar som den borde hjälpa till att utjämna några av dessa skillnader. Vi i RKU kräver att skolan ska få mer resurser och att dessa satsas på de elever som är i störst behov av hjälp, just för att alla ska få så lika förutsättningar som möjligt.
Idag gynnar skolan de elever som kommer från studievana hem, vars föräldrar har kunskap att hjälpa till med såväl motivation som läxläsning.

Genom att ha en skola lika för alla, istället för den sorteringsskola som borgarna föreslår, lägger man även grunden för en allmän bildning hos befolkningen. Alla människor, oberoende klass, ska ha en grundläggande kunskap i till exempel hur man uttrycker sig i tal och skrift. Detta är en grundläggande förutsättning för att kunna vara med och förändra vårt samhälle, och genom att sänka kunskapskraven för arbetare gör man det svårare för en framtida arbetarrörelse att organisera sig.

Vi har full förståelse för alla de elever som är skoltrötta och bara längtar efter att få komma ut och jobba och därför känner sig lockade av de nya lärlingsutbildningarna. För regeringens förslag innebär att man kommer att komma ut på arbetsmarknaden fortare, men det är viktigt att komma ihåg att förslaget också försämrar ens möjligheter att längre fram byta yrkesval. Det är ett tungt ansvar att kräva att en 15-åring ska veta vad den vill göra resten av livet.

Att kunna byta yrke eller vidareutbilda sig är inte bara en förutsättning för individers utvecklingsmöjligheter utan stärker hela den arbetande befolkningens position. Genom att ha möjligheten att vidareutbilda sig om arbetsförhållandena inom en bransch blir för dåliga gör att de anställda kan ställa högre krav på sin arbetsgivare. Precis som att arbetslöshet används för att skrämma människor till att vara nöjda bara de har ett jobb kommer borgarnas förändring av gymnasiet göra att anställda hamnar sig i större beroendeställning till sin arbetsgivare.
Detta då deras förslag gör att steget till vidareutbildning blir betydligt längre för dem som gått en lärlingsutbildning, då de först måste läsa upp sina gymnasiebetyg.

Huruvida det ens kommer att vara möjligt att läsa upp sina gymnasiebetyg återstår att se. Regeringen säger att man i sitt förslag ska garantera att alla som har gått de nya lärlingsutbildningarna ska få rätt att läsa upp sina gymnasiebetyg på Komvux. Men samtidigt aviserar samma regering nedskärningar i Komvux med 600 miljoner. Detta får en, som så ofta när det gäller ”det nya arbetarpartiet” såväl som den övriga borgliga alliansen, att tänka på de kloka orden: ”Se inte till vad de säger, se till vad de gör”.

Vi i RKU vill se en skola för alla. Istället för att dela upp eleverna, såväl som synen på kunskap, i praktiskt och teoretiskt bör skolan arbeta för att förena dessa två. Skoltrötthet löses inte genom att sänka kunskapskraven. Istället måste skolan och samhället se det som sin uppgift att ge alla elever, oberoende bakgrund, samma förutsättningar.