Under de senaste åren har det politiska samtalet stadigt flyttats åt höger. I takt med att folk slutar prata om klass och strejkrätten plötsligt kan ifrågasättas, har rasismens fula tryne blivit allt mer normaliserat. Avsaknaden av en radikal arbetarrörelse utgör en grogrund för att frustrerade arbetare finner gemenskap och förklaringsmodeller i nationalism och rasism.
