Ja kamrater, i dagarna är det två veckor sedan vi alla kunde läsa om skogsbränder i nordöstra Skåne och att risken var stor för att det skulle blossa upp i andra delar av landet. Alla kommer nog ihåg sommaren i fjol, med sin extremvärme och torka som gjorde att skogsbränderna bredde ut sig i Sverige och stora delar av Europa.
Förändringar i väder och klimat är sånt vi kan förvänta oss i och med klimatkrisen, orsakad av oss människor. Det råder få tvivel om att vi i Nordeuropa kan komma att få fler somrar likt den förra året. Den klimatkris vi nu lever i och som förvärras dagligen är en konsekvens av det kapitalistiska systemet. Den är en konsekvens av storföretagens ständiga vinstjakt och den kommer sannerligen inte att lösas i dagens bristfälliga system.
De som styr och ställer i Sverige, i EU och i USA sätter helt enkelt klimatkrisen inte högst i sin prioritering. Man vill hellre se till att man fortsatt banar väg för kapitalister och företag som vill öka sin vinst. Klimatkrisen är snarare sekundärt, man diskuterar kort kring elcyklar, bensinskatt och biobränslen för flygplan för att kunna stilla massorna.
Några som inte längre låter sig stillas är vi unga. Med Greta Thunberg i spetsen går miljontals unga ut på gator och torg för att visa att man fått nog med att det inte händer någonting bland politikerna och beslutsfattarna. Det är vi som kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna, på grund av beslut som tagits av politiker som ändå inte bryr sig om annat än att bevara det kapitalistiska systemet. Det är vi unga som måste gå samman och visa att vi inte längre vill att vår framtid ska grusas sönder för att olja- och kolbolagen har makt över våra politiker.
Över hela landet idag kommer det stå sossar och vänsterpartister (och kanske nån FI:are…) och prata om hur deras politik kommer rädda klimatet. Men sossarna har under 4 år vid makten gjort ytterst lite för att ge oss en klimatpolitik värd namnet. Vänsterpartisterna hänger som vanligt efter sossarna och tack vare att S (och V) nu sitter och förhandlar med ärkeliberalen Lööf lär det dröja innan klimatpolitiken kommer handla om verkliga förändringar, istället för subventioner till företag för att de bedriver verksamhet inom “innovativ grön utveckling”. Skulle Lööf och Centern få bestämma skulle man reglera av flygindustrin helt för att de skulle kunna investera mer pengar i biobränsle, något de flesta klimatforskare avfärdar som en utopi.
Det som behövs är en total omställning av hur vi lever och hur vårt samhälle fungerar. Vi behöver få stopp på den rusande och eviga tillväxten vi lever med på grund av att det är företag och kapitalister som styr över samhället. Den förändringen kommer aldrig komma ur en lobbyorganisation i Bryssel, den kommer aldrig komma ur en januariöverenskommelse mellan sossar och liberaler. Nej, den förändringen kommer ur att vi går samman och visar att vår framtid är viktigare än att kapitalisternas plånböcker blir allt fetare. RKU menar att det enbart är en förändring från ett kapitalistiskt samhälle till ett socialistiskt som kan garantera ett klimat där vi alla kan leva normala liv. Det kapitalistiska samhället visar sig, som sagt, gång på gång oförmöget att lösa problemen vi står inför. Vi vet att politkernas fjäsk för klimatstrejkerna och Greta Thunberg bara är spel för galleriet. Vi vet att klimatet kräver att vi tillsammans säger nej till kapitalismen och politikernas fulspel.
Samtidigt som Europas skogar brinner och klimatkrisen gör sig allt mer pressande befinner sig Sveriges arbetsmarknad i en total förskjutning. Vi som till sommaren ska ut och sommarjobba mellan studier eller vi som precis slutat gymnasiet och ska börja jobba får dagligen smaka på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar när det är arbetsköparna som har makten. Vi unga blir uppvaktade av alla partier inför alla val för att vi är “sveriges framtid” men när det väl kommer till kritan kommer vi behandlas som djur på våra arbetsplatser. Vi förväntas inte ställa krav på en lön hög nog för att vi ska kunna klara oss månaden ut, vi ska lydsamt jobba med dåliga arbetsförhållanden. För annars kan ju chefen snabbt ordna fram någon annan som kan ta det dåliga. På så sätt skapas slavliknande förhållanden, där unga måste krypa för sin chef och ofta får ta flera jobb.
Att det är företagen och arbetsköparna som har makten över oss unga blir allt mer tydligt när regeringen imorgon kommer lägga fram ett förslag om inskränkt strejkrätt. Detta spelar rakt i händerna på ett näringsliv som åtnjuter mer och mer makt. När det gamla arbetarpartiet SAP, tillsammans med de stora fackorganisationerna, viker sig är det tydligt att kapitalisterna kan luta sig nöjt tillbaka. Det är vår uppgift att skrämma upp fackpampar och politiker, näringslivstoppar och chefer. Det är vi som besitter den verkliga makten i samhället. SAS-piloterna och hamnarbetarna visar på olika fronter att det går att dra åt tumskruvarna ordentligt.
Samtidigt som vi måste ta tydlig kamp mot antistrejklagen för att vi i framtiden ska kunna använda oss av vår grundlagsskyddade rättighet, så krävs att vi unga visar att vi fått nog av att hunsas runt på osäkra jobb och gig-anställningar. Vi måste dra ut de företag som sätter detta i system i ljuset och visa deras utnyttjande av unga för vad det verkligen är. Vi unga ska inte behöva ha flera jobb för att kunna ha mat på bordet, vi ska inte behöva sova med mobilen under kudden för att få ett arbetspass. Vi ska kunna räkna med att få ett jobb med en skälig lön och vi ska behandlas efter vår arbetsinsats, inte vår ålder.
Vi unga måste ta tag i vår framtid och tillsammans pressa tillbaka ett näringsliv som skor sig på vårt arbete. Detta för att vi inte ska bli utslitna innan vi ens börjat fundera på vår pension i ett ständigt virrvarr av gigjobbs-anställningar, osäkra anställningar och otrygga arbetsplatser . Vi kan enkelt ta makten över vårt arbete och vår framtid, för det är vi arbetare som bygger landet, det är vi unga arbetare som snart kommer utgöra en stor del av den svenska arbetande massan. Vi kan tillsammans knö undan karriärspolitiker och mångmiljonärer, till förmån för ett samhälle där vi alla kan överleva. Där ingen behöver slitas ut på sin arbetsplats eller få ångest och stress över att man inte kan få mat för dagen. Där vi slipper gå runt och vänta på att politikerna ska komma till insikt om klimatet och klimatångesten är ett minne blott.
Tillsammans kan vi visa att kapitalismen hör hemma på historiens soptipp, vi kan tillsammans bygga ett samhälle där människovärdet sätts framför vinster och kapital. Men den kampen börjar här och nu, där vi alla måste visa att vi inte tolererar attackerna mot arbetarklassen. Vi måste visa att vi kan erbjuda motstånd mot fackpampar och makthungriga sossar, mot Svenskt Näringsliv och att vi tillsammans kan pressa tillbaka kapitalisterna som står redo att splittra sönder arbetarklassen ytterligare.
