Sök på RKU.nu

Det är på lokal nivå det märks som tydligast att de 8 partier vi vanligtvis har att välja mellan egentligen inte skiljer sig från varandra.

Är Hamas en terroristorganisation? Kan socialister stå på samma sida som religiösa organisationer? Frågorna är många. Rebell har träffat Sebastian Malmberg, internationell sekreterare i RKU, för att reda ut några av frågetecknen.

RKU har gått från att ha fört en tynande tillvaro, till att vi stabiliserat oss – och nu växer.

I vår var det ett år sedan Sverige blev fullvärdig medlem i krigsalliansen Nato. Det drevs på av socialdemokraterna under Magdalena Andersson 2022. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ville inte att Nato skulle bli en valfråga, så istället fattades beslutet över allas huvuden. Riksdagen ställde helt enkelt de svenska vapenföretagens profit högst.

Ensamma har vi inte mycket att säga om i förhållande till företagen och politikernas viljor. Medbestämmandet som gett den så kallade "medbestämmandelagen" sitt namn återfinns enbart i namnet. Om vi dock agerar kollektivt så kan vi göra förändring på riktigt – Detta skriver Arvid Taawo, RKU:s arbetsplatspolitiska sekreterare om med lönesänkningarna på Clas Ohlsson i Insjön och avskedningarna på Biltema i Karlstad som bakgrund.

Idag den första maj släpps REBELLs årsnummer för 2026. Numret finns att köpa på ditt lokala torg eller hos din lokala RKU lokalorganisation. Nellie Puig, chefredaktör för REBELL, skriver om årets nummer och REBELLs historia från 1994 till idag.

Sverige har antagit en grundlagsändring, den så kallade spionerilagen. Enligt politikerna som röstat för den i riksdagen, allt från Socialdemokrater till Sverigedemokrater, så ska den täcka upp hål i den nuvarande lagstiftningen. Det ska inte längre vara lagligt att rapportera om sådant som kan störa Sveriges förhållanden med främmande makt. Målet är att än mer föra befolkningen bakom ljuset, det som sker i maktens korridorer ska stanna där oavsett hur smutsigt det är.

Kommunism eller socialdemokrati, revolution eller reformism, klasskamp eller klassamarbete. Det är en av de konfliktlinjer som skär djupast genom arbetarrörelsens historia och den har funnits där i princip ända från början. I och med att sossarna fick allt mer makt (de satt oavbrutet i regering mellan 1936 och 1976) kom den senare linjen att bli den dominerande i den svenska samhällsutvecklingen. Redan med 1928 års kollektivavtalslagar påbörjades processen med att göra samförståndet till norm på arbetsmarknaden. Stridsåtgärder (strejker, lockouter osv) förbjöds så länge kollektivavtal gällde. Det gjorde att fredsplikten blev den vara arbetarna hade att erbjuda kapitalisterna i utbyte mot avtal. De som skulle se till att fredsplikten efterlevdes var fackföreningarna själva vilket gav dem en kontrollerande funktion gentemot arbetarna, snarare än att vara deras eget vapen.

Ungas psykiska ohälsa har ökat under 2000-talet och ökar ständigt. Statistik från Socialstyrelsen visar att diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat, fler unga får adhd-diagnos och medicinering med det.

Under senare år har vi sett uppkomsten av en del stora filmer och serier som till ytan verkar systemkritiska mot kapitalismen, men som i själva verket förvränger de radikala budskapen. Frågan är varför denna trend sker just nu, samt varför Sydkorea är så utmärkande?