Kvinno- och Jämställdhetsutskottet

Inför 8:e mars kommer vi publicera fyra tips på litteratur som ger en bra grund för den marxistiska feminismen.

Det har varit ett tufft par senaste år. Inte minst för alla kvinnor som arbetar inom vården, som har sett sina arbetsplatser ställas om helt för att bekämpa COVID-pandemin och som behövt arbeta ännu längre skift än vanligt för att behandla alla patienter som forsat in till vårdcentralerna.

Den 15:e juli godkände EU-domstolen att två tyska firmor hade avskedat muslimska kvinnor för att de bar slöja.

De senaste åren har röster höjts för en legalisering av prostitution i Sverige, trots att prostitution för de prostituerade är avkriminaliserat. Det man vill ha är alltså en legalisering för torskarna, sexköparna. Det är en diskussion som förekommit och bemötts i Sverige tidigare, men som de senaste åren tycks ha vuxit sig starkare genom att man importerat en amerikansk diskurs kring prostitution.

Ibland får en höra antifeminister klaga under kvinnodagen att det borde finnas en dag för män också. Inte bara är det här påståendet otroligt fånigt, eftersom det endast är ett uttryck för att de anser att en enda dag när kvinnofrågor hamnar i fokus i samhället är en dag för mycket, utan det är också falskt.

På tisdag är det internationella kvinnodagen. För oss i RKU har det alltid varit en självklarhet att kämpa för arbetskvinnans rättigheter vilket naturligtvis gör detta till en av våra viktigaste dagar på året. Kort om internationella kvinnodagens historia kan sägas att den instiftades för drygt hundra år sen på initiativ av kommunisten Clara Zetkin som en kampdag för arbetarkvinnors rättigheter. Idén anammades av Lenin efter ryska revolutionen där den befästes och blev allmän helgdag.