Skolan borde vara en plats för alla, där man ska lära sig och utvecklas till att bli en samhällsmedborgare. En plats för alla, oavsett klassbakgrund, kön, etnicitet och så vidare. Trots det känner sig många barn och ungdomar inte hemma i skolan, de är rastlösa och känner sig förbisedda. Medan andra har ett försprång redan innan skolstarten, genom sina föräldrar. Ett barn med akademiska föräldrar klarar sig betydligt bättre än någon som växer upp med föräldrar som inte ens behärskar det svenska språket. Detta borde inte spela någon roll, men så som skolan och samhället ser ut och är uppbyggt idag är det ett stort problem som många får erfara.
På 90-talet drabbades den svenska skolan utav stora nedskärningar och en ny skolreform som ändrade förutsättningarna. Den gick ut på att friskolor kunde drivas med skattemedel och att man fritt fick välja skola. Lärarnas Riksförbund har nyligen kommit med en rapport som studerat betygsutvecklingen mellan 1990 och 2008. Den visar tydligt att skillnaderna mellan inkomst och betyg går hand i hand och att avstånden bara ökar. Det nya betygssystemet som kom 1998 har gynnat barn med högutbildade föräldrar och stabil ekonomi.
Metta Fjelkner, som är ordförande för Lärarnas Riksförbund anklagar politikerna för att inte se verkligheten i vitögat. Hon pekar, precis som RKU på valfriheten. Denna så kallade valfrihet är en viktig del i politikernas ideologiska bit, som ingen vågar backa ifrån. De ger sig istället på ökade kunskapskontroller och kompetensutveckling av lärarna. Självklart ska lärarna vara utbildade och visst är det viktigt att veta på vilken nivå eleverna ligger. Men att inte se och ta tag i det verkliga problemet är bara pinsamt. Margareta Pålsson, moderaternas skolpolitiska talesperson säger:
- Vi kan inte tvinga duktiga elever att gå i mediokra skolor. Vi får se till att alla skolor är bra istället.
Detta uttalande skapar många frågetecken, men framförallt; om alla skolor var bra, skulle man verkligen behöva välja skola då? Deras liberala ideologi går inte hand i hand med vad som är bäst för skolan, eleverna och tillslut samhället som stort.
Friskolor kan kritiseras på många plan, men framförallt på grund av att de tjänar pengar på utbildning och skattemedel. Till exempel gör enbart i Göteborg tretton skolbolag vinster på över miljonen. Men hur går detta till? Det är så att varje skola får en viss summa skattepengar för varje elev, en så kallad skolpeng. Istället för att använda hela summan, som i kommunala skolor, går en del ut till skolkapitalister i aktieutdelningar. De tar alltså skattemedel som ska gå till Sveriges välfärd och ger bort till kapitalister. Sjukt? Javisst!
För att en skola skall fungera krävs resurser och utbildade lärare, men framförallt ett fungerande skolsystem som går ut på att göra eleverna till samhällsmedborgare och se till det kollektiva intresset. Att blandade klasser presterar bättre är ingen vetenskaplig nyhet. Det är en sån skola vi vill se, en skola där alla är likvärdiga och tillsammans hjälps åt och höjer upp varandra. En skola där alla kunskaper uppmuntras, oavsett hur fint man kan formulera dem.
Slopa friskolorna, tillför mer resurser till den kommunala skolan och gör om betygssystemet. Revolutionär Kommunistisk Ungdom vill se en bra, kostnadsfri och likvärdig utbildning.
Fanny Edstam
