Prisa arbetslinjen! Jag har fått jobb! I skrivande stund har jag nämligen precis skrivit på ett tillsvidarekontrakt på min arbetsplats, och kan efter ett år av stressigt timvikarierande till slut räkna mig till barnskötarnas stolta skara.
Vad har bostadsbyggande att göra med tvångssteriliseringar och rashygien? Varför skulle kungen fly till Schweiz? Varför är miljonprogrammen så fula? Svaret på dessa och många andra frågor får du i Rebells kommunistiska samhällskunskap om svensk bostadspolitik.
Den 20 mars, samma dag som USA inledde kriget mot Irak, gick omkring 3000 elever från Göteborgs gymnasier och högstadier ut i skolstrejk mot kriget. Samma dag strejkade 8000 elever i Stockholm. Det var en mäktig manifestation då Sergels torg fylldes till bredden av ungdomar som ville visa sin avsky för USA:s krig mot Irak.
Det kan tyckas underligt att vi revolutionärer skulle bry oss om något sådant som filosofi. När de flesta hör ordet, tänker de på gamla gubbar som funderade över meningen med livet. Det första man tänker på är oftast inte på revolutionärer som spenderar sin tid med att försöka kasta kapitalismen på historiens sophög. Vad har då vi för nytta av något sådant som filosofi?
Politikerna säger att målet är full sysselsättning, och det låter ju bra – det måste ju innebära att alla arbetsföra arbetar. Men riktigt så är det inte. Rebell undersöker vad arbetslösheten egentligen beror på, och varför den faktiskt är en nödvändig byggsten i den kapitalistiska ekonomin.
Klassamhället finns och består. I tider som idag är det svårt att sätta fingret på att vi ens lever i ett klassamhälle. Ett samhälle där en klass av människor förtrycker en annan och skördar frukten av dess arbete. Det ligger i fenomenets, i klassamhällets natur, att inte avslöja sig självt. Det är en överlevnadsstrategi. Ständigt görs små och stora insatser från den härskande klassen för att...
Arbetarhistorien är en historia av kamp. Alla de rättigheter vi har på våra arbetsplatser idag har vi av en anledning, och den anledningen är inte våra arbetsköpares oändliga givmildhet. Tvärtom – de vi ska tacka är våra föregångare, arbetarna själva. Utan politisk kamp på arbetsplatserna hade det inte blivit någonting av höjda löner eller arbetstidsförkortning.