Fyra kriser och en lösning

Den 11:e september i år är det 50 år sedan Pinochet, med stöd från CIA, genomförde en statskupp mot Chiles dåvarande president, Salvador Allende. Allende kuppades för att han hade nationaliserat koppargruvorna, och efter kuppen utsattes Chile för den nyliberala chockdoktrinen. Detta är allmänt känt och brukar användas som ett exempel på parlamentarismens brister. Men det finns fler lärdomar att dra och det kräver att vi rotar mer i historien än denna korta sammanfattning.

Många singlar och par i Sverige och runt om i världen är ofrivilligt barnlösa. Anledningarna till barnlösheten varierar stort. Många är infertila, vissa par består av homosexuella män medans andra är ensamstående kvinnor. En sak har alla gemensamt, de bär på en stor sorg och längtan efter barn. Men hur ska dessa människor få bli föräldrar? Adoption har tidigare varit standard, men med utvecklingen av IVF har en helt ny industri öppnat sig: surrogatmödraskap. Problemet med detta är att kvinnors kroppar är inte till för att hyras ut. Det är fullt förståeligt att en person vill bli förälder, men denna längtan får inte gå ut över en annan människa. Att få barn är ingen mänsklig rättighet.

Sverige har antagit en grundlagsändring, den så kallade spionerilagen. Enligt politikerna som röstat för den i riksdagen, allt från Socialdemokrater till Sverigedemokrater, så ska den täcka upp hål i den nuvarande lagstiftningen. Det ska inte längre vara lagligt att rapportera om sådant som kan störa Sveriges förhållanden med främmande makt. Målet är att än mer föra befolkningen bakom ljuset, det som sker i maktens korridorer ska stanna där oavsett hur smutsigt det är.

”Ecology without class struggle is just gardening”
–Chico Mendes

"It's coming home" jublade de i England när deras damlandslag blev Europamästare inför ett fullsatt Wembly. Något annat som kommit hem till britterna på sistone är klasskampen.

Det är min fjärde sommar inom vården, och min andra sommar som sjuksköterska. Jag gillar att jobba inom vården och jag gillar min arbetsplats. Det är på många sätt det roligaste jobbet jag haft – att få möta och ta hand om människor, smärtlindra, se någon bli frisk och gå hem, ge någon annan en värdig sista stund i livet.

Under senare år har vi sett uppkomsten av en del stora filmer och serier som till ytan verkar systemkritiska mot kapitalismen, men som i själva verket förvränger de radikala budskapen. Frågan är varför denna trend sker just nu, samt varför Sydkorea är så utmärkande?