Det märks att det är valår då valfläsket duggar tätt. Liberalerna, som är på väg ut ur riksdagen, lovar att dubbla antalet miljardärer under kommande mandatperiod. Tidöpartierna, knappast kända för att älska kollektivtrafik, har halverat priset på kollektivtrafiken. Samtidigt vågar Magdalena Andersson inte säga om hon vill ha före detta bönder (Centerpartiet) eller före detta politruker (Vänsterpartiet) i en regeringsbildning.
I SCB:s partisympatiundersökning från maj fick Tidöpartierna en kalldusch: oppositionspartierna, inräknat Centerpartiet, hade egen majoritet och lite mer. Som om moderaterna satt med sin egna spåkula på partikansliet så levererade de nystekt fläsk för unga förstagångsväljare dagen innan partisympatiundersökningen publicerades: 18-åringar ska få köpa alkohol på Systembolaget.
Moderaternas ungdomsförbund (MUF) har länge haft kikaren på systembolaget. Som de konservativas självutnämnda Al Capone har de länge önskat att krossa statens inhumana alkoholmonopol. Nu verkar det dock inte längre handla om att nya upplysta broilers läst Mises eller Hayek för att enträget hävda ”frihetens” rätt att fördärva befolkningen. Nu är det även Moderaternas vallöfte att göra denna frihet till verklighet: kan du styra en självmordsdrönare in i en fiendekonvoj så ska du också kunna köpa en box Tre apor på det statliga alkoholmonopolet, för frihetens skull.
Liberalerna har länge framhävt rätten för svenskar att supa på veckans alla dagar.
Arbetsmarknadsministern Johan Britz sa i mitten av maj att man borde få köpa med sig en bärs på en söndag för att få dricka tillsammans med en hamburgare. Att man som svensk politiker kan uttala sig i media om att man suktar efter alkohol utan att bli utdömd som alkoholist kan tyckas absurt. Han hävdar dock att det inte handlar om att ta bort det statliga monopolet utan att utöka krögarnas möjligheter. Om inget annat så bevisar det bara att alla svenska politiker innerst inne är socialdemokrater.
Att företrädare för de forna Allianspartierna (samma partier som återinförde karensdagen då man hävdade att arbetare sjukanmälde sig på måndagar för att de var bakis) kan stå och bedyra folkets rätt att supa på en söndag borde vara öppet mål för valfri tidning. Tyvärr tycks vi dock inte leva i den fria medieflora som vi utlovas.
Att friheten till att köpa med sig alkohol, oavsett ålder eller veckodag, säljs in som en frihetsreform säger väldigt mycket om vår moderna samtid. Att arbetsmarknadsministern verkar oförstående till det faktum att det finns barer öppna på söndagar säger en hel del. Att Moderaterna tror att det är bättre för 18-åringar att köpa med sig en box Castillo de Gredos från Systembolaget än att shotta på en bar säger en del till.
Borgarna har under lång tid försökt att inskränka det statliga akolholmonopolet. Redan 2010 tillsattes en utredning för att undersöka möjligheterna till gårdsförsäljning av alkohol. 1 juni 2025 blev gårdsförsäljning av alkohol lagligt. Från 1 juni i år gäller inte längre krav på att en bar ska servera mat för att få ha alkoholtillstånd. Hur dessa lagar kommer kringskäras vet vi inte än men media rapporterar redan om frisörsalonger och glasskiosker som ska börja servera alkohol.
Dagens utveckling med att alkoholen görs mer tillgänglig sammanfaller med en allt hårdare repression i samhället. Svaret på att reallönerna stagnerat, att ungdomar står utan jobb och att samhället militariserar tycks, enligt borgarna, vara att man ska ta en gin och tonic och supa bort sina bekymmer.
Sällan, om ens någonstans, i rapporteringen om regeringspartiernas nya alkoholambitioner kommer frågan om alkoholens inverkan på folkhälsan upp. För bara drygt fem år sedan så kastade den dåvarande regeringen hela samhället in i ett fylleexperiment. När barer stängde tidigare under pandemin så minskade antalet anmälda brott kopplade till alkohol såsom misshandel av obekant och rattfylleri. Brottsförebyggande rådet rapporterade i mars 2021 att brott av det slaget minskat med 7% vintern 2020/2021 jämfört med samma period året innan.
Under pandemin såg man samtidigt en stor ökning i våld i nära relationer i flera länder runt om i världen. Den huvudsaklig förklaring var isoleringen i hemmet med förbrytaren, men även att alkoholkonsumtionen flyttat hem. Forskning har sedan länge belagt alkoholens påverkan på våld i nära relationer. Den extremt skadliga effekten alkohol har på kvinnors hälsa genom just detta våld blir en liten parentes i borgarnas alkoholpolitik då man värnar mer om företagares rätt att supa ner folket. Detta för att inte tala om alkoholmissbruket som inte endast innebär en enormt stor skada för individen men även samhället.
Som substans så har alkoholen en hämmande effekt på arbetarklassen och dess stridbarhet. En berusad arbetarklass är mindre stridbar än en nykter sådan och det antisociala beteendet alkoholen för med sig utgör ett hinder i klassens möjligheter att organisera sig. Detta blev påtagligt i Sverige när arbetarklassen växte fram under 1800 talet. Samtidigt började brännvin massproduceras och alkoholens utbredda och samhällsskadliga effekter diskuterades av arbetarrörelsen såväl som nykterhetsrörelser. För arbetarrörelsen handlade inte frågan om dygdig moralisk politik utan om att skapa och utveckla en stridbar arbetarklass.
Det är viktigt att vi är väl medvetna om det verktyg alkohol utgör i borgarklassens händer. Samtidigt är det också ett berusningsmedel som funnits med mänskligheten under i princip hela vår existens som släkte. Idag, i en tid av allt större stress och press på oss unga, kan dock barer och klubbar även vara platser som tillåter ett uns av respit i en omvärld av krav. En pub kan erbjuda ett tillfälle, i gott sällskap, där man får ”checka ut” från att vara spänd och prata med en främling utan den omedelbara ångesten av att ha gjort fel. I en värld där vi blir mer och mer socialt isolerade och allt flyttar till den digitala sfären så erbjuder de även några av de sista samlingsplatserna.
Alkoholen och alkoholpolitiken har utvecklats och förändrats, på gått och på ont, sedan nykterhetsrörelsernas storhetstid. Att dogmatiskt applicera samma gamla slutsatser utan att se till hur motsättningarna i frågan utvecklats och förhåller sig till dagens samhälle är en farlig fälla. Brännvin och starksprit är inte den dominanta formen av alkohol idag, den har ersatts av vin och öl. Samtidigt är också arbetarklassens stridbarhet betydligt lägre än vid 1900 talets början.
Motsättningarna i alkoholfrågan, likt samhället i stort, blir allt tydligare. Det finns mycket att diskutera kopplats till frågan men att öka tillgången till alkohol är inget annat än billigt valfläsk.
